Botanik · Växtens byggnad

Växtens delar

En typisk kärlväxt är uppbyggd av rot, stam och blad, och hos blommande växter dessutom blomma och frö. Roten tar upp vatten och näring, stammen transporterar och håller växten upprätt, bladen fotosyntetiserar, blomman förökar och fröet sprider arten vidare.

Start› Botanik› Växtens delar

Växtens delar i korthet

Rot: Förankrar växten i marken och tar upp vatten och mineralnäring via tunna rothår.
Stam: Håller upp bladen mot ljuset och transporterar vatten och näring mellan rot och blad.
Blad: Växtens huvudsakliga organ för fotosyntes, med klyvöppningar som styr gasutbytet.
Blomma: Växtens förökningsorgan, där pollinering leder till befruktning och fröbildning.
Frö: Innehåller ett embryo och en näringsreserv, och sprider arten till nya växtplatser.

Roten — förankring och upptag

Roten har två huvuduppgifter: att hålla växten fast i marken och att ta upp vatten och mineralämnen ur jorden. De yttersta rötterna har mikroskopiskt tunna rothår som ökar upptagsytan enormt. Växter har olika rotsystem beroende på art — vissa har en kraftig pålrot som växer rakt ner, andra ett grenigt bladverk av tunnare rötter nära markytan.

Stammen — transport och stöd

Stammen bär upp bladen så att de når ljuset, och den innehåller ledningsvävnad som fraktar vatten och lösta ämnen i två riktningar: xylem transporterar vatten och mineraler uppåt från roten, medan floem för druvsocker och andra näringsämnen dit de behövs. Hos träd och buskar bygger stammen dessutom upp ved genom sekundär tillväxt år efter år.

Bladet — fotosyntesens plats

Bladet är oftast platt och brett för att fånga så mycket ljus som möjligt, med en tydlig nervatur som både stadgar bladet och fungerar som transportväg. På undersidan sitter klyvöppningar, mikroskopiskt små porer som växten öppnar och stänger för att släppa in koldioxid och släppa ut syre och vattenånga. Hur det här samspelet fungerar i detalj går vi igenom under fotosyntes hos växter.

Blomma och frö — växtens förökning

Hos blommande växter sitter förökningsorganen i blomman: ståndare som bildar pollen och en pistill som tar emot det. När pollineringen är klar och befruktningen sker utvecklas fröämnen till frön, ofta omslutna av en frukt. Fröet innehåller ett embryo och en näringsreserv som gör att en ny planta kan gro på en annan plats än moderplantan. Läs mer om hela processen under blommor och pollinering.

Bra att veta

Har alla växter samma delar?

Nej. Mossor saknar till exempel äkta rötter, stam och blad med ledningsvävnad, och har i stället rotlika rhizoider. Se skillnaderna under mossor, ormbunkar och fröväxter.

Vill du fördjupa dig ytterligare i växtanatomi finns biologispecifik litteratur hos Akademibokhandeln.

Vanliga frågor

Frågor om växtens delar

Vilka är växtens huvuddelar?

De vanligaste delarna hos en kärlväxt är rot, stam och blad, samt hos blommande växter blomma och frö. Varje del har en egen uppgift, från vattenupptag till förökning.

Vad gör roten?

Roten förankrar växten i marken och tar upp vatten och mineralnäring genom tunna rothår som ökar upptagsytan.

Varför har blad klyvöppningar?

Klyvöppningar är porer på bladets undersida som växten öppnar och stänger för att styra upptaget av koldioxid och utsläppet av syre och vattenånga. Läs mer under fotosyntes hos växter.