Cellens delar
En eukaryot cell är uppbyggd av flera organeller som samarbetar: cellkärnan lagrar arvsmassan, mitokondrierna gör energi, ribosomerna bygger protein och golgiapparaten paketerar det som ska ut. Här går vi igenom vad varje del heter och gör.
Start› Cellbiologi› Cellens delar
Organeller – cellens inre organ
En organell är en avgränsad struktur inuti cellen som sköter en specifik uppgift, ungefär som ett organ i kroppen. De flesta organeller finns i eukaryota celler, det vill säga celler med en tydlig cellkärna. Prokaryota celler, som bakterier, saknar de flesta av dem. Nedan går vi igenom de viktigaste delarna i en typisk djurcell.
Cellkärnan
Cellkärnan (nukleus) omges av ett dubbelt kärnmembran med små porer och innehåller cellens arvsmassa i form av DNA, packat i kromosomer. Kärnan styr vilka proteiner cellen ska tillverka genom att avläsas till RNA, och kallas därför ofta cellens kontrollcentrum. Inuti kärnan finns även nukleolen, där ribosomernas beståndsdelar tillverkas.
Mitokondrier
Mitokondrien har ett eget dubbelt membran och bryter ner glukos tillsammans med syre för att bilda ATP, cellens energivaluta. Processen kallas cellandning och beskrivs närmare under cellandning. Celler med högt energibehov, som muskelceller, har fler mitokondrier än celler med lägre energibehov.
Ribosomer
Ribosomer är cellens proteinfabriker. De läser av informationen i mRNA och sätter samman aminosyror till proteiner. Ribosomer finns dels fritt i cytoplasman, dels fästa på det grovkorniga endoplasmatiska nätverket.
Endoplasmatiskt nätverk
Det endoplasmatiska nätverket (ER) är ett system av membranfickor som fortsätter ut från kärnmembranet. Det grovkorniga ER har ribosomer på ytan och bygger proteiner som ska skickas vidare, medan det glatta ER saknar ribosomer och bygger bland annat lipider och bryter ner vissa gifter.
Golgiapparaten
Golgiapparaten tar emot proteiner och lipider från det endoplasmatiska nätverket, modifierar dem och packar dem i små membranblåsor som sedan skickas till rätt plats i eller utanför cellen. Den fungerar ungefär som cellens sorterings- och postterminal.
Lysosomer
Lysosomer innehåller nedbrytande enzymer och används för att bryta ner uttjänta cellstrukturer, näringspartiklar och i vissa fall inträngande mikroorganismer. De fungerar som cellens återvinningsstation.
Har alla celler samma organeller?
Nej. Växtceller har dessutom cellvägg, kloroplaster och en stor central vakuol som djurceller saknar, medan bakterieceller saknar cellkärna och de flesta membranbundna organeller helt. Se hela jämförelsen under djurcell och växtcell.
Vill du se organellerna på riktigt räcker det oftast inte med ett vanligt skolmikroskop – cellkärnan syns som en mörk fläck vid god förstoring, men de flesta organeller kräver elektronmikroskop för att synas i detalj. Läs mer om vad du faktiskt kan observera under mikroskopi.
Frågor om cellens delar
Vilken organell kallas cellens kraftverk?
Mitokondrien kallas ofta cellens kraftverk eftersom den omvandlar glukos och syre till ATP genom cellandning. Läs mer under cellandning.
Vad gör cellkärnan?
Cellkärnan lagrar cellens arvsmassa som DNA och styr vilka proteiner cellen tillverkar. Den omges av ett dubbelt kärnmembran med porer som släpper igenom molekyler.
Har bakterieceller samma organeller som djurceller?
Nej. Bakterieceller är prokaryota och saknar cellkärna och de flesta membranbundna organeller som mitokondrier och golgiapparat. Arvsmassan ligger istället fritt i cellen.