Invasiva arter
En invasiv art är en främmande art som människan avsiktligt eller oavsiktligt fört in i en ny miljö, där den sprider sig snabbt och skadar det lokala ekosystemet genom att konkurrera ut, äta upp eller sprida sjukdomar till inhemska arter.
Start› Ekologi› Invasiva arter
Främmande art eller invasiv art?
En främmande art är en art som med människans hjälp – avsiktligt eller oavsiktligt – hamnat utanför sitt naturliga utbredningsområde. De flesta främmande arter etablerar sig aldrig eller orsakar liten skada. En art räknas först som invasiv när den sprider sig aggressivt och orsakar tydlig skada på det ekosystem den kommit in i, ekonomiskt eller ekologiskt. Alla främmande arter är alltså inte invasiva, men alla invasiva arter är per definition främmande.
Hur invasiva arter påverkar ekosystem
Invasiva arter kan skada ekosystem på flera sätt samtidigt:
- Konkurrens om föda, ljus, utrymme eller häckningsplatser, som tränger undan inhemska arter.
- Predation på arter som saknar naturliga försvar eftersom de aldrig utvecklats tillsammans med rovdjuret.
- Sjukdomsspridning, där den invasiva arten bär på smittor som inhemska arter saknar motståndskraft mot.
- Förändrad livsmiljö, till exempel när en växtart ändrar markens näringsinnehåll eller ljusförhållanden så att inhemsk flora missgynnas.
Effekten blir ofta en utarmad näringsväv och minskad biologisk mångfald, eftersom invasiva arter tenderar att förenkla ekosystem snarare än att berika dem.
Exempel på invasiva arter i Sverige
- Signalkräfta – introducerad från Nordamerika och bär på kräftpest, en sjukdom den själv tål men som är dödlig för den inhemska flodkräftan.
- Mink – amerikansk mink som rymt eller släppts från pälsdjursfarmer och som predaterar effektivt på markhäckande fåglar och andra smådjur.
- Jätteloka – storvuxen flockblomstrig växt som konkurrerar ut inhemsk flora genom att skugga ut markvegetationen, och vars växtsaft dessutom gör huden extra känslig för solljus.
- Blomsterlupin – sprids längs vägkanter och förändrar markens kväveinnehåll genom kvävefixering, vilket gynnar sig själv på bekostnad av artrik ängsflora.
- Vresros – bildar täta bestånd på sandiga kuster och tränger undan den känsliga dynvegetationen.
- Spansk skogssnigel – ofta kallad mördarsnigel, konkurrerar med inhemska sniglar och daggmaskar om föda och livsmiljö i trädgårdar och odlingsmark.
Rapportera fynd
Fynd av invasiva arter kan rapporteras via Artportalen, samma system som används för att samla in kunskap om artförekomster i stort. Rapporteringen hjälper myndigheter och forskare att följa hur snabbt en art sprider sig.
Frågor om invasiva arter
Är alla främmande arter invasiva?
Nej. De flesta främmande arter etablerar sig aldrig eller orsakar liten skada. En art räknas som invasiv först när den sprider sig aggressivt och skadar det ekosystem den kommit in i.
Vilka är några kända invasiva arter i Sverige?
Exempel är signalkräfta, mink, jätteloka, blomsterlupin, vresros och spansk skogssnigel – arter som på olika sätt konkurrerar ut eller skadar inhemska arter.
Varför är invasiva arter ett hot mot biologisk mångfald?
De konkurrerar ut, äter upp eller sprider sjukdomar till inhemska arter, vilket kan förenkla näringsvävar och minska både art- och genetisk mångfald i det drabbade ekosystemet.