Mikroskopera celler
Att mikroskopera celler vetenskapligt handlar om att observera systematiskt från låg till hög förstoring och dokumentera det du faktiskt ser – inte det du tror att du borde se – i en tydlig, korrekt märkt teckning.
Start› Mikroskopi› Mikroskopera celler
Börja alltid i lägsta förstoringen
Ett vanligt nybörjarmisstag är att direkt växla till det starkaste objektivet. Med hög förstoring blir synfältet mycket litet, vilket gör det svårt att ens hitta preparatet. Ställ i stället in objektivrevolvern på lägsta förstoringen, till exempel 4× eller 10×, och använd grovjusteringen för att hitta och centrera provet. Först därefter växlar du stegvis till en starkare förstoring och finjusterar skärpan med finjusteringsvredet. Se hur revolver och fokusvred fungerar under mikroskopets delar.
Vad skiljer växtceller från djurceller i mikroskopet
Två klassiska skolpreparat visar tydligt skillnaden. En lökcell, tagen från det tunna hinnskiktet på insidan av ett lökskal, har en tydlig rektangulär eller tegelstensliknande form eftersom den omges av en styv cellvägg. Cellkärnan syns ofta tryckt åt ett hörn av cellen, eftersom en stor central vakuol fyller större delen av cellens inre. En kindcell, skrapad försiktigt från insidan av kinden, saknar helt cellvägg och har därför en oregelbunden, rundad form som lättare ändrar utseende mellan olika celler. Cellkärnan sitter i regel mer centralt. Gröna växtdelar kan dessutom visa små, ovala kloroplaster spridda i cellen, vilket djurceller aldrig har.
Så ritar du en vetenskaplig teckning
En vetenskaplig teckning skiljer sig från en konstnärlig avbildning genom att vara exakt och informativ snarare än vacker. Använd blyertspenna och rena, sammanhängande linjer i stället för skiss-aktig skuggning eller kortstreckad kladd. Skuggning och färgläggning undviks normalt helt i en enkel biologisk linjeteckning, eftersom fokus ska ligga på form och struktur. Etiketter dras med raka linjer som inte korsar varandra, och varje teckning ska ha en tydlig titel, datum och den förstoring som användes (till exempel “lökcell, 400×”) så att bilden går att förstå och återskapa av någon annan. Rita bara det du faktiskt kan se i just ditt preparat – gissa aldrig till strukturer utifrån en bild i en lärobok.
Skalstreck gör teckningen jämförbar
Att alltid ange förstoringen bredvid teckningen gör det möjligt att jämföra storlekar mellan olika observationer och mellan olika elevers preparat, vilket är ett grundläggande naturvetenskapligt arbetssätt enligt Skolverkets kursplan för biologi.
Vill du öva på fler celltyper utan att preparera varje gång själv finns färdigmonterade preparatserier hos AstroSweden, som komplement till egna våtpreparat.
Frågor om att mikroskopera celler
Varför ska man börja med lägsta förstoringen?
Vid hög förstoring är synfältet mycket litet, vilket gör det svårt att hitta preparatet. Med lägsta förstoringen hittar och centrerar du provet snabbare innan du växlar upp.
Vad är skillnaden mellan en växtcell och en djurcell i mikroskopet?
Växtceller har en tydlig kantig form på grund av cellväggen och ofta en cellkärna tryckt åt sidan av en stor vakuol. Djurceller saknar cellvägg, har en rundare form och en oftast mer central cellkärna.
Ska man skugga i en vetenskaplig teckning?
Nej, en vetenskaplig linjeteckning görs normalt med rena, sammanhängande linjer utan skuggning eller färgläggning. Syftet är att tydligt visa form och struktur, inte att göra en konstnärlig bild.