Naturligt urval
Naturligt urval är den process där individer med egenskaper som ökar överlevnad och fortplantning i en given miljö får fler avkommor, vilket gör att egenskaperna blir vanligare i populationen över generationer.
Start› Evolution› Naturligt urval
Darwins princip: bättre anpassning ger fler avkommor
Charles Darwin och Alfred Russel Wallace presenterade 1858 idén att arter förändras genom att de individer som är bäst anpassade till sin miljö får störst reproduktiv framgång. Darwin utvecklade resonemanget 1859 i Om arternas uppkomst. Principen bygger på tre villkor som alla måste vara uppfyllda: individer inom en population uppvisar variation (de skiljer sig åt), skillnaderna kan ärvas till nästa generation, och vissa varianter leder till differentiell fortplantning – de ger fler överlevande avkommor än andra. Är alla tre uppfyllda förändras populationens sammansättning automatiskt över tid.
Ett klassiskt exempel: björkmätaren
Den brittiska björkmätaren (Biston betularia) är ett av de mest kända skolexemplen på naturligt urval i praktiken. Ursprungligen var de flesta individer ljusa och kamouflerade mot ljusa lavbevuxna trädstammar. Under industrialiseringen svärtades trädstammarna av sot, och mörka individer blev då svårare för fåglar att upptäcka. Andelen mörka björkmätare ökade kraftigt i förorenade områden, medan de ljusa fortsatte dominera på landsbygden. När luftföroreningarna senare minskade vände trenden tillbaka – ett tydligt exempel på hur miljön styr vilken variant som gynnas.
Tre typer av urval
- Stabiliserande urval – gynnar mellanliggande varianter och missgynnar ytterligheter, till exempel födelsevikt hos däggdjur där både mycket lätta och mycket tunga ungar har lägre överlevnad.
- Riktat urval – gynnar en ytterlighet, till exempel större näbbstorlek hos fröätande fåglar under torrperioder med hårdare frön.
- Disruptivt urval – gynnar båda ytterligheterna men missgynnar mellanvarianter, vilket ibland kan bidra till att en population delas i två grupper. Läs mer om vart det kan leda under artbildning.
Är naturligt urval slumpmässigt?
Nej. Variationen som urvalet arbetar med uppstår genom slumpmässiga mutationer, men själva urvalsprocessen är riktad: miljön "väljer" konsekvent vilka varianter som överlever och fortplantar sig bäst. Det skiljer naturligt urval från genetisk drift, som är slumpmässig även i sitt utfall.
Ordet "fitness" i evolutionsbiologi syftar på reproduktiv framgång – hur många livskraftiga avkommor en individ lämnar efter sig – inte fysisk styrka. Missuppfattningen att naturligt urval bara handlar om att "den starkaste överlever" reder vi ut närmare under missuppfattningar om evolution. Naturligt urval som pågår under lång tid, och isoleras till delar av en population, kan så småningom leda till att nya arter bildas, vilket vi går igenom under artbildning.
Frågor om naturligt urval
Vad är skillnaden mellan naturligt urval och genetisk drift?
Naturligt urval är riktat av miljön och gynnar konsekvent vissa egenskaper, medan genetisk drift är slumpmässiga förändringar som slår igenom särskilt hårt i små populationer. Se genetisk drift.
Vad betyder "fitness" i evolutionsbiologi?
Fitness syftar på reproduktiv framgång, alltså hur många livskraftiga avkommor en individ lämnar efter sig – inte fysisk styrka eller storlek.
Kan naturligt urval leda till att nya arter bildas?
Ja. Om urvalet verkar olika på isolerade delar av en population under lång tid kan skillnaderna bli så stora att grupperna till slut inte längre kan para sig med varandra. Se artbildning.