Labbsäkerhet i biologi
Labbsäkerhet i biologiundervisning handlar om fyra grundpelare: skydda ögonen och huden, hantera vassa föremål utan att skada dig själv eller andra, förstå kemikaliers farosymboler och kassera biologiskt material på rätt sätt. Ingen av delarna kräver avancerad utrustning – bara rätt rutiner.
Start› Labbutrustning› Labbsäkerhet
Skyddsutrustning: glasögon, handskar och rock
Skyddsglasögon ska användas vid allt arbete med kemikalier, vassa föremål eller glas som kan splittras, till exempel objektglas och täckglas. Ögonen är särskilt känsliga eftersom stänk eller splitter kan orsaka bestående skada på sekunder, och glasögon är den enklaste och mest effektiva skyddsåtgärden som finns. Handskar behövs vid hantering av konserverade preparat, till exempel material fixerat i etanol eller formalin, samt vid arbete med kemikalier som kan irritera huden. En labbrock skyddar kläder och hud från stänk och används med fördel vid allt laborativt arbete, inte bara vid uppenbart riskfyllda moment.
När behövs skyddsglasögon?
Alltid vid arbete med kemikalier, uppvärmning, glasutrustning som kan splittras och vassa verktyg som skalpell eller dissektionsstift. Vid osäkerhet – ta på glasögonen.
Hantering av vassa föremål
Skalpeller, dissektionsnålar och trasigt glas ska alltid hanteras med eggen eller spetsen riktad bort från händer och andra personer, och skäras eller flyttas i en rörelse bort från kroppen, aldrig mot den. Lämna aldrig ett löst blad eller en nål liggande fritt på bänken – lägg tillbaka det i sitt fodral direkt efter användning. Vassa föremål ska kasseras separat från vanligt avfall, i en särskild behållare för skärande och stickande avfall, aldrig i den vanliga papperskorgen där någon annan riskerar att skära sig. Grunderna för säker dissektion, inklusive skalpellteknik, går vi igenom under dissektionskit.
Kemikaliemärkning och farosymboler
Kemikalier som används i biologilabbet, till exempel färglösningar och konserveringsmedel, är märkta med standardiserade farosymboler – svarta symboler på orange eller röd bakgrund som visar om ämnet är frätande, brandfarligt, hälsoskadligt eller miljöfarligt. Innan en kemikalie används för första gången är det bra att läsa på förpackningen eller i säkerhetsdatabladet vilka risker som gäller och hur ämnet ska hanteras och förvaras. Blanda aldrig kemikalier utan att veta vad reaktionen blir, och arbeta med god ventilation när en produkt avger ånga eller stark lukt.
Kassering av biologiskt material
Biologiskt material som varit i kontakt med mikroorganismer, till exempel odlingar i petriskålar, ska aldrig kastas som vanligt avfall. Det ska först göras ogenomträngligt för smitta genom autoklavering – uppvärmning under tryck – eller kemisk desinfektion enligt skolans eller institutionens rutiner, innan det läggs i avfallet. Konserverade dissektionspreparat och kemikalierester hanteras enligt separata anvisningar för riskavfall respektive kemikalieavfall. Håller du dig till dessa rutiner minskar risken för smittspridning och felaktig exponering avsevärt, samtidigt som du lär dig ett arbetssätt som gäller i alla biologiska labbmiljöer, från grundskolan till universitetet.
Grunderna gäller lika mycket för enkel utrustning som petriskålar och pipetter som för mer avancerade moment. Rätt rutin från början gör laborationen både säkrare och mer tillförlitlig.
Frågor om labbsäkerhet
Varför är skyddsglasögon viktiga i biologilabbet?
De skyddar ögonen mot stänk från kemikalier och splitter från glas som objektglas och täckglas, vilket annars kan orsaka snabb och bestående skada.
Hur kasserar man vassa föremål säkert?
Skalpeller, nålar och trasigt glas läggs i en särskild behållare för skärande och stickande avfall, aldrig i vanliga sopor eller lösa på bänken.
Vad betyder farosymbolerna på kemikalieflaskor?
De standardiserade symbolerna visar om ämnet till exempel är frätande, brandfarligt, hälsoskadligt eller miljöfarligt, och styr hur det ska hanteras, förvaras och kasseras.