Petriskålar
En petriskål är en grund, rund skål med löst lock, uppkallad efter bakteriologen Julius Richard Petri som utvecklade den på 1880-talet. Den används framför allt för att odla mikroorganismer på ett näringsunderlag och för att observera små prover under kontrollerade former.
Start› Labbutrustning› Petriskålar
Vad används en petriskål till?
Petriskålens grundform – en rund, grund botten med ett löst lock som skjuts en aning över kanten – gör den idealisk för två saker: odling av mikroorganismer och enkel observation av prover som inte behöver mikroskop. I odlingssammanhang fylls skålen med ett fast näringsunderlag, oftast agar, vilket ger en agarplatta som bakterier eller svamp kan växa på i synliga kolonier. I skolbiologi används petriskålar ofta även utan agar, till exempel för att observera groende frön, mindre ryggradslösa djur eller ett urval från ett vattenprov.
Locket är löst snarare än helt tätt av en anledning: det tillåter gasutbyte med omgivningen samtidigt som det skyddar innehållet från damm och yttre kontaminering. Skålarna staplas ofta upp och ner vid odling, så att eventuell kondens inte droppar ner på näringsunderlaget och stör kolonitillväxten.
Glas eller plast?
Petriskålar i glas är återanvändningsbara och tål autoklavering – uppvärmning under tryck som steriliserar utrustningen mellan användningarna. De är därför vanliga i miljöer där skålarna används om och om igen. Petriskålar i plast är i regel avsedda för engångsbruk och levereras redan sterila i förpackning, vilket gör dem bekväma för enstaka laborationer i skolan där tillgång till autoklav saknas. Standardstorleken i undervisning brukar ligga kring 90 millimeter i diameter, med mindre skålar tillgängliga för demonstrationer eller när mindre mängder material ska studeras.
Öppna aldrig en okänd odling fritt
En odling i en petriskål kan innehålla mikroorganismer som inte är identifierade. Öppna den bara under handledning, undvik att andas in nära skålen och tvätta händerna direkt efteråt.
Kassering av odlingar
Petriskålar med mikrobiell odling räknas som biologiskt avfall och ska aldrig kastas i vanliga sopor. I skolmiljö innebär det i praktiken att odlingen först inaktiveras – genom autoklavering eller en kemisk desinfektion enligt skolans rutiner – innan skålen kasseras. Samma princip gäller för allt biologiskt material som varit i kontakt med mikroorganismer: sterilisera eller desinficera innan det lämnar labbet. Fler principer för hantering och kassering av biologiskt material finns samlade under labbsäkerhet.
Bästa butikerna för petriskålar och labbutrustning 2026
Rangordningen bygger på vad våra besökare oftast väljer när de går vidare till en butik. Jämför alltid pris, sortiment och leveranstid innan du beställer.
AstroSweden
Specialbutik för optik med mikroskop för både nybörjare och mer avancerade användare, tillsammans med objektglas, preparat och tillbehör.
Mikroskop & optik
Adlibris
Stort utbud av faktaböcker, kurslitteratur och populärvetenskap inom biologi med snabb leverans.
Biologilitteratur
Bokus
Bred bokhandel med kurslitteratur och faktaböcker inom naturvetenskap, ofta med begagnat-alternativ.
Kurslitteratur
Akademibokhandeln
Etablerad bokhandel med läromedel, atlaser och faktaböcker för skola och fritid.
Fakta & läromedel
Bokbörsen
Marknadsplats för begagnade och äldre biologiböcker där kursböcker ofta finns till en bråkdel av nypriset.
Begagnad litteratur
Frågor om petriskålar
Vad används en petriskål till?
Framför allt till att odla mikroorganismer på ett näringsunderlag som agar, men även för enkel observation av frön, smådjur eller vattenprov utan mikroskop.
Vad är skillnaden mellan glas- och plastpetriskålar?
Glasskålar är återanvändningsbara och tål autoklavering. Plastskålar är oftast avsedda för engångsbruk och levereras sterila, vilket passar bra när autoklav saknas.
Hur kasserar man en odling i petriskål säkert?
Odlingen ska inaktiveras genom autoklavering eller kemisk desinfektion innan skålen kasseras. Den får aldrig läggas i vanliga sopor som den är.