Andningssystemet
Andningssystemet för in syre och för ut koldioxid genom luftvägarna och lungorna, där själva gasutbytet sker i miljontals små lungblåsor. Här går vi igenom vägen luften tar, lungornas uppbyggnad och hur andningen styrs.
Start› Människokroppen› Andningssystemet
Kort svar: luften du andas in tar sig via näsa eller mun, ner genom luftstrupen och luftrörens grenar, till de små lungblåsorna där syre går över i blodet och koldioxid går ut. Musklerna som gör det möjligt är framför allt diafragman och revbensmusklerna.
Luftvägarnas väg genom kroppen
Luften du andas in värms och fuktas redan i näshålan innan den passerar svalget (farynx) och struphuvudet (larynx), där stämbanden sitter. Därefter fortsätter den ner i luftstrupen (trakea), som förgrenar sig i två luftrör, ett till varje lunga. Inne i lungorna delar luftrören upp sig i allt mindre grenar, bronker och bronkioler, ungefär som ett upp-och-nervänt träd, tills de till sist mynnar ut i lungblåsorna (alveolerna).
Gasutbytet i alveolerna
Det är i alveolerna som andningens egentliga uppgift utförs. Väggarna är bara ett cellager tjocka och omges tätt av kapillärer, vilket gör att syre kan diffundera in i blodet samtidigt som koldioxid diffunderar ut och andas ut igen. Lungornas sammanlagda yta för det här utbytet är enorm för hur lite plats de tar, uppskattningsvis omkring 70 kvadratmeter hos en vuxen. Det syrerika blodet transporteras sedan vidare av cirkulationssystemet.
Musklerna som gör andningen möjlig
Lungorna saknar egna muskler och rör sig inte av sig själva. Det är i stället diafragman, en kupolformad muskel under lungorna, som drar ihop sig och skapar plats när du andas in. Revbensmusklerna hjälper till genom att lyfta bröstkorgen. Lungorna omges dessutom av en tunn hinna, lungsäcken (pleura), som gör att de kan glida mot bröstkorgen utan friktion.
Hur andningen styrs
Du kan hålla andan en stund, men i grunden är andningen automatisk. Ett andningscentrum i hjärnstammen, en del av nervsystemet, känner löpande av koldioxidhalten i blodet och justerar andningsfrekvensen därefter. I vila andas en vuxen oftast mellan 12 och 16 gånger per minut, men frekvensen ökar snabbt vid ansträngning.
Två lungor, olika storlek
Höger lunga har tre lober och är något större än vänster lunga, som bara har två lober. Skillnaden beror på att hjärtat tar upp plats på vänster sida av bröstkorgen.
Begrepp att känna igen
- Alveoler (lungblåsor)
- De små säckarna längst ut i lungorna där gasutbytet sker.
- Bronker (luftrörsgrenar)
- Luftrörens förgreningar inne i lungorna.
- Diafragma (mellangärdet)
- Den kupolformade muskel som driver in- och utandning.
- Farynx (svalget)
- Passagen mellan näsa/mun och struphuvudet.
Frågor om andningssystemet
Har vi lika stora lungor?
Nej. Höger lunga har tre lober och är något större, medan vänster lunga bara har två lober eftersom hjärtat tar upp plats på den sidan av bröstkorgen.
Var sker själva gasutbytet?
I alveolerna, lungornas små lungblåsor, där tunna väggar och tätt liggande kapillärer gör att syre och koldioxid kan diffundera mellan luft och blod.
Vad styr hur ofta vi andas?
Ett andningscentrum i hjärnstammen, som löpande känner av koldioxidhalten i blodet och justerar andningsfrekvensen. Vid ansträngning ökar den automatiskt.