DNA
DNA, deoxiribonukleinsyra, är den molekyl som lagrar en organisms genetiska information – ett kemiskt recept skrivet med bara fyra bokstäver som styr hur celler byggs och fungerar.
Kort svar: DNA är en lång, dubbelspiralformad molekyl uppbyggd av byggstenar som kallas nukleotider. Ordningen på nukleotiderna utgör en kod som cellen läser av för att bygga proteiner och styra allt från ögonfärg till ämnesomsättning.
Byggstenarna: nukleotider och kvävebaser
Varje nukleotid i DNA består av tre delar: en sockermolekyl (deoxiribos), en fosfatgrupp och en kvävebas. Det finns fyra kvävebaser – adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G) – och det är ordningen på dessa fyra bokstäver längs DNA-strängen som utgör den genetiska koden. Sockret och fosfatgrupperna bildar en ryggrad på var sida, medan kvävebaserna sticker in mot mitten och parar ihop de två strängarna: A binder alltid till T, och C binder alltid till G. Den här strikta basparningen gör att DNA kan kopieras exakt inför varje celldelning, eftersom varje sträng fungerar som en mall för sin motpart.
Dubbelhelixen
De två strängarna av nukleotider snor sig runt varandra i en spiralform som brukar kallas dubbelhelix. Strukturen beskrevs 1953 utifrån röntgendiffraktionsbilder och blev en av 1900-talets mest betydelsefulla upptäckter inom biologin, eftersom den visade exakt hur ärftlig information kan lagras och kopieras kemiskt. I en mänsklig cell skulle DNA-molekylen, om den rullades ut, mäta omkring två meter – ändå ryms den i en cellkärna som bara är någon tusendels millimeter i diameter, tack vare att den packas ihop extremt tätt.
Var i cellen finns DNA?
Hos människan och andra eukaryota organismer finns huvuddelen av DNA:t i cellkärnan, packat runt proteiner som kallas histoner till en struktur kallad kromatin. Inför celldelning packas kromatinet ihop ytterligare till synliga kromosomer. En liten mängd DNA finns också i mitokondrierna och ärvs enbart via mamman.
Från DNA till kromosom till gen
En människas fullständiga DNA – arvsmassan, eller genomet – är uppdelat på 46 kromosomer i de flesta celler, ordnade i 23 par där ett par är könskromosomer. Ett specifikt avsnitt av DNA som kodar för en viss egenskap kallas en gen. Skillnaden mellan gen och allel, alltså mellan platsen i koden och den specifika varianten där, går vi igenom närmare under gener och alleler. DNA:s roll är alltså att fungera som ett lagringsmedium och en mall – hur informationen faktiskt omsätts till fungerande proteiner beskrivs under proteinsyntes.
Ibland förväxlas DNA med RNA. Kort sagt är RNA en enkelsträngad kusin till DNA som används som mellanhand när cellen läser av en gen – DNA stannar i cellkärnan som ett permanent original, medan RNA-kopior skickas ut för att styra proteinbygget.
Frågor om DNA
Vad står DNA för?
DNA står för deoxiribonukleinsyra, molekylen som lagrar den genetiska informationen hos i princip alla levande organismer.
Varför bildar DNA en dubbelhelix?
De två strängarna hålls ihop av basparning mellan A-T och C-G. Spiralformen gör molekylen kompakt och stabil samtidigt som varje sträng kan användas som mall när DNA kopieras.
Är DNA och gener samma sak?
Nej. DNA är själva molekylen, medan en gen är ett specifikt avsnitt av DNA som kodar för en viss egenskap. Se gener och alleler för hela förklaringen.